A Hundred Pieces of Me av Lucy Dillion

Att lyssna på böcker förgyller verkligen tråkigt hushållsarbete. Ja, det är väl mest så jag hinner lyssna på mina böcker – medan jag tvättar, lagar mat och städar och vips, så går tiden fort. Jag lyssnar också när jag kör bil och är ensam i bilen. Jag försöker lyssna på så många böcker som möjligt på engelska men eftersom jag hela tiden håller på med annat när jag lyssnar väljer jag feel good romaner eller lite lättsammare böcker när jag lyssnar. Böcker som kräver min fulla uppmärksamhet måste jag läsa.

Läsning av en feel good roman, A Hundred Pieces of Me av Lucy Dillion, avslutades idag under matlagning. Det är en bok som fick mig att tänka över lycka, livet och ägodelar. Gina, som är en frånskild, före detta cancerpatient, funderar över sitt liv och sina tidigare män. Hon bestämmer sig för att börja om med hjälp av 100 saker. Vad ska hon välja att ha med sig i sitt nya liv när hon lämnar bostaden där hon levde med sin make? Gina tänker på vad som är viktigt i tillvaron när hon ger sig in ett nytt projekt som inredningsarkitekt, i ett hus som hon själv är intresserad av. Hennes liv får perspektiv med hjälp av en ny, manlig bekantskap, hennes bästa kompis och en hund. Historien berättas med tillbakablickar, fina personporträtt och vackra skildringar av vänskap.

Jag ser fram emot en ny vecka på jobbet med lektioner, tid att verka som VFU- handledare, planering av lektioner och genomgång av elevarbete för att ge respons. På fredag är det studiedag och ett besök på Bokmässan i Göteborg tillsammans med kolleger. Jag längtar! Jag ser också fram emot en vecka som student med mycket läsning och en del skrivande. Vem kan säga att livet som lärare är enahanda och tråkigt? Inte jag – livet som lärare är omväxlande, utmanande och fantastiskt roligt.

Ha en fin vecka ni där ute önskar jag er.

Annonser

Den svavelgula himlen av Kjell Westö – en bok värd sin nominering till Årets bok 2018

Kjell Westö är en ny författare för mig, en ny bekantskap som jag verkligen vill ge mer tid åt. Jag är nyfiken på denna författare då jag njuter av hans sätt att skriva.

Handlingen flyter fram utifrån en inledning som visar sig vara slutet på så sätt att det är en cirkulär skildring vi får. Det är en jag -berättare, utan namn, som vi följer från hans barndom då han som medelklass grabb träffar den rika kompisen Alex Rabell till hans sena medelålder. Huvudpersonen blir författare som skriver en bok som når stor framgång medan uppföljarna inte blir lika framgångsrika. Huvudpersonen lever i skuggan av sin rike vän Alex. Huvudpersonen blir kär i systern till Alex, Stella, och deras kärlekssaga har stor plats i boken.

Den stora upplevelsen med läsningen anser jag ligger i skildringen av människorna runt berättaren eftersom de alla skildras utifrån berättarens perspektiv, men det sker på ett ingående sätt som får mig som läsare att att känna med dem. Det negativa är naturligtvis att det endast är berättarens skildring som ges. Tema som behandlas är kärlek, klasskillnader och vänskap.

Det är ofta en dyster bild av livet som ges vilket får mig att tänka på hur viktigt det är att njuta av det lilla i livet såsom en vacker kväll i hemmiljö, en solnedgång eller en kram från sina barn och ma. Ofta njuter jag också av blommor eller en kopp te och i framtiden kommer jag att njuta av fler av Westös böcker. Den svavelgula himlen är värd sin nominering till Årets bok 2018 tycker jag.

Nu är läsflödet igång – Husdjuret av Camilla Grebe

Nu är det dags att ta tag i skrivandet kring böckerna jag har läst. Läsflödet är verkligen igång och nu måste jag återgå till att bli mitt skrivande Jenny igen då arbete och studier närmar sig med stormsteg. Jag hann under juli med fem böcker och jag börjar med den som jag avslutade senast. Det är som ni ser Camilla Grebes Husdjuret, vilken är en av de nominerade till Årets bok 2018. Jag har fortfarande flera böcker kvar att läsa av nomineringarna men jag tror jag ska bli klar i tid för jag vill verkligen avge en röst som jag kan stå för. Läsningen av de nominerade böckerna har inneburit att jag har läst flera deckare hittills och också att jag har utbytt lästankar med min bror som är en ivrig deckarläsarna bland andra böcker. Jag, å andra sidan, har inte läst många deckare de senaste åren.

Grebes Husdjuret var en spännande deckare med en helt oväntad twist. Huvudpersonen är Malin, som är en ung polis uppvuxen i samhället Ormberg där boken utspelar sig. Jag fängslas av personerna som finns med i handlingen och främst av Malins berättelse kring anledningen till att hon lämnade Ormberg och hennes upplevelse av orten under sin barndom och ungdomsår. Vidare skildras Hanne, en äldre polis som är specialist på profilering av brottslingar men hon är också på väg in i demens. Det är i hennes dagbok som läses av en annan person, den unge Jake, som hon själv skriver sina tankar om sin demens och vad sjukdomen gör med henne. Grebe låter handlingen växa fram i kapitel där en persons perspektiv tas och personen blir jag-berättare.

Intrigen byggs upp kring ett cold case där en liten flicka för länge sedan hittades mördad i ett stenröse och det visar sig att Malin var upphittaren av liket. Under utredningens gång hittas en äldre kvinna mördad i samma stenröse och Hannes man Peter, som också är polis, försvinner. Frågetecknen är många liksom de inblandade personerna och spänningen tycker jag hålls vid liv hela tiden eftersom berättarperspektivet byts och handlingen växer fram på ett nyanserat och detaljerat sätt. Tema som kärlek, främlingsfientlighet och invandringsproblematik berörs, vilket gör att det är en väldigt angelägen bok att läsa.

Jag är definitivt intresserad av att läsa Grebes tidigare bok Älskaren från huvudkontoret, som jag förstår Husdjuret är en fristående fortsättning på. Tydligen kände brodern min samma sak för han hade köpt boken så jag ser fram emot fler bokdiskussioner med honom. Tveka ni andra inte heller för Husdjuret är väl värd att läsa.

Första boken av de nominerade till Årets bok 2018 är utläst – 1793 av Niklas Natt och Dag

Sommaren i år är underbar med massor av sol och den första utlästa boken av Årets bok 2018 nomineringarna står i stark kontrast till det vackra, varma och vänliga som omger mig nu. Niklas Natt och Dag inbjuder läsaren av hans historiska deckare 1793 till ett Stockholm som är smutsigt, rörigt och förvirrande. Inledningsvis möts läsaren av en bestialisk upptäckt av en kropp i vattnet i Fatburen. Nyfikenheten väcks eftersom beskrivningarna är naturalistiskt detaljerade och fruktansvärda och även två män, Winge och Cardell, drivs till att undersöka vad som har hänt den uppenbarligen mördade okände mannen. Tankar om förnuft och känsla är återkommande i boken och i deras arbete.

Det är genom att konflikten består av att utröna vad som har hänt med den mördade som jag tycker att man kan sortera in boken i deckargenren men jag tycker att den stora behållningen är de detaljerade och välskrivna miljöbeskrivningarna som får mig att tänka tillbaka på min läsning av Fogelströms Stadsserie vilken jag gjorde för 30 år sedan. Böckerna står nog hos min bror nu och en ny läsning av dessa känner jag mig inspirerad till. Zolas skrivande kommer också upp i mina tankar. Även personbeskrivningarna är spännande då flera karaktärer växer fram under läsningen av de fyra delar som boken är uppdelad i. En annan förtjänst är det rörliga tidsperspektivet, vilket kräver en närvarande läsare med aktiva tankar. En av drivkrafterna i handlingen är att förstå anledningen till det bestialiska mordet och att förstå tankarna hos mördaren eller mördarna kanske man ska säga i detta fall. Hela boken andas sent 1700-tal och det är för mig bokens största förtjänst. Det är tydligt att stor historisk efterforskning har gjorts, vilket författaren också berättar om i sitt efterord.

Är du redo för en utmanande men spännande läsning? Klarar du av ytterligt detaljerade beskrivningar av hemska saker som styckning av kroppsdelar? Är du intresserad av eller nyfiken på 1700 – talets Stockholm och människorna från den tiden? Läs 1793 av Niklas Natt och Dag!

Sommarlov – lästid och nu en bok utläst

Nu har jag varit ledig en vecka och jag börjar acklimatisera mig till detta lediga tillstånd. Nåväl, det finns alltid saker att göra och böcker att läsa. Det är väl så jag vill ha livet – fullt av aktiviteter och möten med nya erfarenheter, kunskaper och människor. I morse fick jag också beskedet att jag hade klarat av årets sista kurs i mina studier i svenska som andraspråk, vilket var jätteskönt då hemtentan delvis innebar att en kommande uppsats skrevs fram.

Jag har ägnat tid under första veckan på ledigheten åt att läsa en bok i feel-good genren, nämligen Manglade dukar och vikta servetter av Ewa Klingberg från 2016. Det är en blandning mellan en nutida och historisk skildring då det skrivs fram en parallellhandling utifrån ett hus och dess invånare. Felicia skiljer sig från sin dominante man och står i ensamhet med en stor fastighet. Hon inser att hennes ekonomiska situation är urusel och till en början är hon mycket nedstämd men i takt med att hon träffar nya människor såsom antikvitetshandlaren Jonathan, hyresgästen Anne-Marie, sin finansiella rådgivare Kristina och allt-i-allon Lars för att nämna några. Det är ett galleri av olika människor som får möta men bekantskaperna fördjupas inte i boken. Hur kommer då den historiska skildringen in? Det gör den redan i tredje kapitlet när flickan Nanny kommer till en rik familj som hjälp i huset. Vå får sedan följa Nanny fram till hennes plats på kyrkogården.

Naturligtvis flätas dåtid och nutid ihop men hur tänker jag inte berätta. Det jag kan berätta är att det finns kärlek, både obesvarad, besvarad, konventionell och okonventionell, med i boken och entreprenöriellt tänkande liksom tankar om att våga eller låta bli. Jag njuter av beskrivningarna av miljöer och saker under lösningen av denna bok då det förekommer vackra möbler, sirliga kaffekoppar (vilka jag föredrar att dricka kaffe i) och manglade linnedukar. Jag vet inte huruvida det finns sann historisk bakgrund till boken men jag ska söka vidare i denna fråga. Jag ska ta mig vidare i Huskvarna-serien för att ytterligare lära känna människor och miljöer. Det ska bli spännande.

Årets första bok är läst – en fransk författaren upptäckt

Nu på jollovets sista dag är det dags att sparka igång bloggandet och min tanke är att det nu ska bli på allvar. Vad ska jag skriva om? Jo, tanken är att det ska bli om böcker av alla de slag som jag läser, mitt liv som lärare och det kanske slinker in lite om det privata livet också då jag ser att allt är inflätat i varandra.

Boken som jag har avslutat idag är min första i läsutmaningen Månadens språk som Ugglan & boken har givit sig i kast med och som jag har hängt på. I januari ska det lästa vara skrivet på franska men jag har så klart läst i svensk översättning då mina studier i franska avslutades i år 2 på gymnasiet och således är antika, eller nåväl i alla fall bortglömda. Jag har inte precis läst så många franska författare, förutom när jag läste Voltaire, Proust och Zola bland andra under mina litteraturvetenskapliga studier. Kanske 2018 kan bli ett år då jag läser lika mycket skönlitteratur som jag gjorde under de studierna men nu utan att analysera på ett lika utvecklat sätt.

Hjärtat i vår vänskap av Anna Gavalda är den bok som jag valde att läsa. Ingången vid valet av boken för mig var att jag ville läsa en nutida författare och denna bok fanns hos Storytel. Jag använder den appen i stor utsträckning när jag läser och jag kommer att berätta mer om anledningarna till det i ett senare blogginlägg.

Jag är väldigt glad att jag gav mig i kast med Anna Gavaldas bok för den bjuder på en utvecklingshistoria för de två huvudpersonerna Billie och Franck. De är båda två annorlunda personer och som barn träffas de kring ett teaterprojekt. Billie är flickan som kommer från hemska sociala förhållanden och Franck ger henne en öppning till mer stabilitet då de två träffas och övar på sin dialog hos Francks mormor. Från dessa möten utvecklas de bådas väldigt starka vänskap och vi får följa med dem upp i tidig vuxenålder. Det är vänskap som prövas och liv som levs på ett tufft sätt men på väldigt olika sätt för de båda. Kontrasterna är ständigt närvarande i boken i form av de tuffa förhållandena som trots allt lyfts av den osjälviska, starka vänskapen. Detta är en bok som jag kan rekommendera till läsare från gymnasieåldern och uppåt, då just barndoms- och ungdomsskildringar brukar vara intressanta för ungdomar. Identitetsskapande tar stor plats i denna bok. Jag har förstått att Gavalda behandlar detta ämne i flera av sina böcker vilket gör att jag tror att jag ska återkomma till henne senare i år.

Imorgon är det återigen dags för oss lärare att börja arbeta vilket jag ser fram emot. Det är alltid roligt att träffa kollegerna och höra deras julhistorier. De första dagarna är på min skola fylld med möten av olika slag och ny kunskap utifrån arbetssätt vi ska implementera. Det ska bli spännande och intressant. Det roliga är när skolan fylls med elever och det gör den fullt ut på torsdag.

Jag önskar alla lärare och elever en fantastisk vårtermin 2018 fylld med nya utmaningar och många läsupplevelser av olika slag. Det gör jag med en bild jag tog under förmiddagens joggingtur i skogen. Naturupplevelser i rörelse i mängd är en av de saker jag har som mål att fylla mitt liv med. Jag har hittills under året fått med mig längdåkning i Åre samt jogging och promenader i Immeln. Här är det Skåne som visas. Jag hörde faktiskt fåglar sjunga idag. Kan det vara för att uppmuntra till gott arbete för oss som verkar i skolan?

Ett helt år har gått – tid för sommarlov med läsning

Jag har inte publicerat ett enda blogginlägg på ett år men jag har läst böcker och tanken är ju att bloggen ska handla om litteratur, språk och kommunikation. Nåväl, nya tag eftersom sommarens första bok blev utläst under midsommardagen.

När hundarna kommer av Jessica Schiefauer är den bok jag har tillbringat början av sommarlovet med. Boken fick Augustpriset 2015 som bästa svenska barn- och ungdomsbok. Detta kan jag förstå eftersom boken ifrågasätter och problematiserar hatbrott inom ramen för ungdomstiden, ett viktigt ämne ur samhällssynpunkt att diskutera. Språkligt bjuds läsaren på rikligt med vackert formulerat bildspråk vilket medför att man stannar till för reflektion kring det som sker. Handlingen drivs framåt av att personskildringar men även våldsamma händelser som återges av den allvetande berättaren. Genom hela bokens handling följer läsaren även en komplicerad kärlekssaga mellan Isak och Ester som går på gymnasiet. Jag skulle vilja säga att det gemensamma temat för boken är vikten av känslan att få känna sig älskad och befinna sig i ett sammanhang. Finns det viktigare frågor att diskutera tillsammans med ungdomar av idag? Jag tror inte det, men jag är övertygad om att det finns så många flera viktiga diskussionsämnen att behandla i undervisning av idag. 

Att finna de rätta böckerna, ja vad det nu kan innebära, att använda i litteraturundervisning är en sann utmaning för oss språklärare. Jag läser nästan alltid med lärarglasögonen på numera eftersom jag vill att eleverna ska vara engagerade i sin läsning. En gång lyckades jag under det gångna läsåret då mina mentorselever i en samhällsklass i år två har valt böcker att läsa i grupper. Detta var lyckat då eleverna i stor utsträckning förde engagerade och målinriktade diskussioner och jag ska ta med mig upplägget men förfina det under nästa läsår. Jag kommer framöver att skriva om ett par av de böcker eleverna valde att läsa. 

Jag ger mig in i nästa läsupplevelse och ett nytt författarskap att lära känna, Meg Roshoffs, så nu kommer jag att läsa ett par böcker på engelska. Detta ser jag verkligen fram emot eftersom Roshoff också är en prisbelönt författare. Jonathan Unleashed är den första bok jag kommer att ge mig i kast med. 

Om moderskap, medberoende och hemmafruns roll – Att sörja för de sina av Kristina Sandberg

Nu är läsningen av andra delen av Sandbergs trilogi om hemmafrun Maj som lever i Örnsköldsvik klar.  I denna roman får vi ta del av hennes liv under 1940- och 50- talen. Vi möter Maj när hon får sina båda barn och alla hennes funderingar kring och under förlossningarna men även den första tiden med spädbarn och sedan när barnen växer upp. Även om Majs tankar finns under mitten av 1900-talet känner jag igen mig i mycket av det hon tänker och jag fick mina barn i början av 2000-talet. Det är förmodligen igenkännandet som är den största drivkraften i läsningen av denna roman för mig. Moderskapet är så lika för många av oss – mödrar vill sina barn det allra bästa och känner sig sällan tillräckliga. 

Denna roman skildrar också hemmafruns vedermödor men också kvinnans tillfredsställelse med att ha sitt hem på det sätt som motsvarar hennes önskningar. Maj har kommit från arbetarklass men gift sig till bättre ekonomiska förutsättningar och hennes man tycker att familjen ska ha hembiträde och det finner Maj svårt till en början eftersom hon känner att det går emot hennes ideal att klara sig på egen hand. Detta kan idag läsas i ljuset av RUT-bidrag men även alla inredningstidningars fantastiska bilder över hem som är klanderfritt iordning och inredda så väl att de verkar vara mer till utställning än ett liv med barn och tonåringar.

Majs man, Thomas, är nykter alkoholist och det följer som en underliggande ton i handlingen då Maj försöker underlätta för honom i hans kamp för att vara nykter men samtidigt känner hon att hon ska ha rätt att dricka starka drycker vid något tillfälle trots mannens missbruk. Skuld och dåligt samvete samt en önskan om att vara alla till lags är känslor som ständigt är närvarande hos Maj. Detta är känslor som jag inte tror är unika för hemmafrun Maj under mitten av 1900-talet utan jag tror att känslorna är närvarande hos många kvinnor som är yrkesarbetande och lever mer än 50 år senare. 

Igenkänning och paralleller till dagens liv anser jag vara de bästa läsingångarna i denna bok. Ja, jag tycker verkligen att de två första delarna av trilogin är läsvärda för att ta del av det svenska samhällets utveckling men även den lilla kvinnan Majs livsöde. Intressant är det även att historien berättas från flera synvinklar och det upplever jag mycket positivt eftersom livet sällan är så enkelt och det är flera i en familj som vill sörja för de sina. 

  

   

 

  

Sommaren är här och med den tid för allehanda läsning!

Nu har det blivit tid för sommarlov!! Ja,en underbar tid som man kan fylla med så mycket fantastiska ingredienser och för mig har detta inneburit städning. Ja, jag vet att det kanske egentligen bör vara en omöjlighet att ha ‘fantastiska saker’ och ‘städning’ i samma mening men visst känns det renande att städa? Det kan ge upphov till nya idéer också och i detta fall var det dottern som kom med förslaget att källaren ska målas vit för hon vill att hon och hennes kompisar ska kunna sitta där när hon har sin konfirmationsfest nästa vår. Nu jobbar vi för att kunna realisera projektet.

Städningen har också inneburit att jag har insett hur många fantastiska böcker jag har att läsa. Jag har en hel del sakprosa som endast har blivit läst i delar men förtjänar mer läsning och andra böcker av olika slag som ligger olästa. En av dessa är skriven av en av mina klasskamrater från gymnasietiden, Åsa Asptjärn, och hennes debutroman heter Konsten att ha sjukt låga förväntningar. Den boken ska jag börja läsa ikväll så jag återkommer med tankar om den så småningom. 

Jag har i alla fall klarat av att läsa ut två böcker hittills denna vecka – en av kategorin skönlitteratur och en annan av kategorin facklitteratur. Det är viktigt att blanda sin läsning tycker jag. Jag börjar med att berätta om boken Gul utanpå av Patrik Lundberg vilken min nya kollega Sofie tipsade mig om när vi träffades för planering på jobbet. Tack för tipset för det är en roman som är väl värd att läsa då den tar upp ämnet adoption och problematiserar detta. Det är författaren som berättar sin historia från när han föddes och till där han befinner sig 25 år gammal. Det är en mycket intressant resa han gör från när han adopteras från Korea till Sölvesborg i Sverige men också den inre resa han företar sig i livet på olika sätt men inte minst när han som vuxen student åker tillbaka till Korea. Identitet och kulturell identitet är förutom adoption ett ämne som lyfts till ytan i boken. Jag tycker att boken är lämplig att läsa som vuxen men även definitivt tillsammans med elever vilket var anledningen till att Sofie gav mig tipset. Ett litterärt grepp som kan diskuteras i samband med denna bok är intertextualitet och förhoppningsvis är de givna textsignalerna som ges kända för dagens ungdomar.

  

Den andra boken jag har läst är Akademisk skribent av Gunnar Augustsson. Jag förstår om många tycker att titeln låter hur tråkig som helst och visst, är man inte urbota språknörd som jag, är detta läsning som blir värre än att genomlida den mest ointressanta föreläsning när solen skiner in genom fönstren. För mig är det läsning som får igång mina tankar både i min roll som språklärare och för min egen del som skribent. Det är en bok, som precis som titeln säger, behandlar ämnet akademiskt skrivande men boken gör det på ett processinriktat sätt och betonar vikten av att man är närvarande i hela skrivprocessen och som ni alla vet så finns det så mycket mer än själva skrivandet i denna process såsom läsning, tänkande, diskussioner, tänkande igen och läsning igen. Ja, denna oändliga cirkel innan man har formulerat och identifierat vad texten ska handla om. I boken finns mycket att relatera sig till och att ta hjälp av när man är inne i en skrivprocessen för boken behandlar den psykologiska delen av skivande liksom den hantverksmässiga. En bok att ha i bokhyllan? Ja, för många och för många skulle boken inte hitta dit men för mig är boken snarare på skrivbordet om jag är inne i en skrivprocessen eller behandlar ämnet skrivande med elever som lärare.
                                     

Jag av hoppas att alla njuter av sommaren på olika sätt. För mig är en stor ingrediens i bästa sommarreceptet definitivt läsning.

Vi hörs snart igen! /Jenny

Den andra kvinnan lyssnar på sig själv i en tid av makt, klass och status

Jag fortsätter att dela med mig av min vandring i samtidsrealismens litterära spår. Jag inser att jag har en förkärlek för kvinnliga författare men jag lovar er läsare att böckerna jag kommer att dela med mig kommer att ändra karaktär under sommaren eftersom jag under veckan har diskuterat framtida kursupplägg för skolans samhällsvetare i år två. Jag ska dessutom förbereda kursupplägg och texter för flera andra kurser vilket jag ser fram emot att göra.

Nåväl, tillbaka till den bok jag precis avslutat min läsning av – Den andra kvinnan av Therese Bohman. Precis som titeln uttalar behandlar boken problematiken med utomäktenskaplig kärlek. Det var inte titeln som gjorde att jag valde att läsa boken utan snarare miljön där den utspelar sig, då boken delvis är förlagd i sjukhushusmiljö. Jag finner den miljön spännande eftersom där finns så mycket av hierarkier, makt och status. Mycket riktigt, dessa ingredienser är rikligt inkluderade i handlingen. Intrigen består på klassiskt manér i korthet av att ung kvinna träffar äldre, gift man. Den unga kvinnan har inget namn och det möjliggörs genom jag-berättarperspektivet men hon är en ensam kvinna på många sätt; på sitt arbete i matsalen på sjukhuset, i sina tankar om sin framtid och sin längtan efter ett kulturellt sammanhang men också i sitt bristande kärleksliv. En dag frågar överläkare Carl Malmberg henne om han kan bjuda henne på skjuts hem efter arbetet och där börjar parets kärlekshistoria. 

Relationen mellan Carl Malmberg och den andra kvinnan utmärks av respekt enligt berättaren och hon njuter av att vara sedd och bekräftad i sina kulturella kunskaper. Naturligtvis finns det stora skillnader mellan de båda men Carl Malmberg bjuder in kvinnan stundtals till det liv han har och hennes drömmar om att vara en del av det livet förstärks. Intrigen tätnar dock i och med den andra kvinnans vänskap med en tjej som blir hennes väninna.

Förutom att klasskillnader är ett viktigt tema i boken är även vänskap och drömmar detta. Bokens teman tycker jag kan kvalificera romanen till att jag lägger in  den i den tankemässiga mappen för böcker som ökar min förståelse för människan och i detta fall ‘den andra kvinnan’. Hon är inte endast den andra kvinnan utan även en ung kvinna full av tankar och känslor och hon lever i en värld där det gäller att lyssna på sig själv för att komma rätt i livet.